Nu tar uppvärmnings-researchen en sidosväng och fokuserar på varmvattenberedare (VVB) och alltså uppvärmning av vatten. De övriga inläggen har handlat om värmepumpar och finns att läsa här: Del 1, Del 2, Del 3 samt val av braskamin Del 1.
Vatten kan ju liksom luft värmas upp på olika sätt. Vi har ju valt en luft-luft-värmepump och kommer troligen värma upp vattnet med direktverkande el (finns ett embryo till tankar kring solpanel, som vi ska utvärdera en runda till).
Uppvärmning av varmvatten uppskattas av energimyndigheten utgöra ca 20% av all energiförbrukning. Så, det första man ska titta på är att ha ett system som anpassas till behoven och är effektivt. Energiförbrukningen skiljer så klart mycket hur vattnet värms upp (direkt verkande el, en luft-vatten pump etc), kapaciteten och hur mycket energiförluster man har. Ett test från energimyndigheten visar att värmeförlusterna för en mindre VVB varierar med nästan 100% från sämsta till bästa pump (339 kWh per år vs. 745 kWh). Skillnaden motsvarar alltså ca 400 kr per år vid nuvarande elpriser (större för större VVB). För en VVB som kostar några tusenlappar får det ju helt klart påverkan (testet hittar du här) Värt att tillägga är att i den nya energiklassificieringen så krävs det att VVB inte har direktverkande el som uppvärmning för att få klassificering A (därför har många snarare C och D). Som vi förstått det kommer dock leverantörerna fokusera mer på det nu när klassificeringen är införd.
Den andra aspekten som är viktig är kapaciteten. Vattnet värms ju upp till ca 60-70 grader och blandas ut med kallvatten till den temperatur man vill åt (viktigt att uppnå för att förhindra tillväxt av legionellabakterier). Ett mått som används inom branschen är mängden vatten vid 40 grader C man får ut i kranen. Även här är det stora skillnader mellan de olika alternativen. För 100 liters VVB kan man få ut nästan 200 liter i bästa fall, men bara 100 i andra. Alltså väldigt viktigt vid dimensionering.
Den tredje aspekten är val av material. Vattenkvalitet (framförallt kalk och klor) styr vilket material varmvattenberedare kan ha (emalj mer tåligt än rostfritt). Detta är särskilt viktigt vid egna brunnar, men även för vissa kommunala vatten. Enklast är att rådfråga VVS företaget och kommunen.
Fjärde och sista parametern, som är värd att förstå är hur snabbt vattnet värms upp när tanken är tom på varmvatten. En snabb beredare möjliggör ju att man kan gå ned i storlek eftersom man behöver vänta kortare mellan duscharna.
Hur ska man tänka när man dimensionerar sin VVB? Det finns ett par bra riktlinjer:
- Dusch med handdusch tar ca 10-15 l per minut, en takdusch mer
- Ett badkar ca 140 liter
- Disk med upptappat vatten ca 20-30 liter
- Disk under rinnande vatten 50-100 liter
Som tur är duschar, badar, diskar man ju inte alla samtidigt. Men i ett hushåll på 3 personer vill vi kunna få ut åtminstone 150 liter vatten (OBS motsvarar inte kapaciteten på varmvattenberedaren, enligt resonemanget ovan). Då är det alla relativt korta duschar. Är du en långduschare så behöver du ju större, eller om du har badkar.
När man letar runt på Internet skiljer sig rekommendationerna väldigt åt vilken storlek som rekommenderas till ett fritidshus, sett så lågt som 30 liter – vilket känns på tok för lite för vårt ändamål. Vi vill ju kunna utnyttja huset mer eller mindre som ett vanligt boende på helgerna och inte känna att man ska stressa med duschen för att varmvattnet ska ta slut. Vi lutar åt en bra beredare mellan 100-150 liter i grundkapacitet. Vilket känns i minsta lagret för ett badkar då många rekommenderar en 200 liters (så här måste vi ta ett beslut). Nackdelen med att gå för stort är ju att man värmer onödigt mycket vatten med onödigt mycket värmeförluster och högre energikostnader.
Nu ska vi börja hitta rätt bland de olika alternativen på marknaden! Fortsättning följer.
Diverse olika varmvattenberedare, bild från Nibe