Som ni kanske sett i planlösningen i tidigare inlägg planerar vi att ha en braskamin i vardagsrummet. Som allt annat kräver det lite research för att förstå hur vi ska tänka kring valet av kamin. Sedan är det inte bara att välja en braskamin, utan man måste även välja en skorsten och fundera på hur det påverkar ventilationen. Men någonstans måste man börja och detta inlägg handlar primärt om kaminer och inte skorstenar och ventilation, de kommer alldeles säkert behandlas vid ett senare tillfälle. Bra att tänka på vid val av braskamin är följande:

• Anmälan till kommunen: Många kommuner kräver bygganmälan vid installation eller ändring av eldstad, och bygglov kan behövas för att få installera eller ändra skorsten. Vi kryssade i vår bygglovsansökan att vi kommer bygga braskamin.

• Vattenmantlad eller luftburen: En vattenmantlad kamin innebär ett system som bygger på att vatten värms upp av kaminen och kan användas som varmvatten t.ex. i dusch eller golvvärme. Vi kommer att ha en vanlig, omantlad eller luftburen, kamin eftersom vi primärt vill elda i kaminen för att det är mysigt och höjer temperaturen i rummet där den står när vi har lust. Vi vill inte vara beroende av att elda i braskaminen för att få varmvatten, och dessutom kommer vi inte ha vattenburen golvvärme så den fördelen försvinner i vårt fall. Vattenmantlade kaminer är också dyrare, så det måste också tas in i kalkylen när man räknar på en besparing i uppvärmning. Med det sagt så kan det ju såklart vara ett bra alternativ för hushållet som har en bra rutin på att elda frekvent och regelbundet.

• Välja rätt effekt: Det är viktigt att välja rätt effekt på kaminen. En för låg effekt gör att du inte kan värma upp den ytan du tänkt dig, för hög effekt gör att du får lägre verkningsgrad eftersom en större mängd ved värmer upp en mindre yta än kaminen är dimensionerad för. Contura har en tumregel att räkna 75W per kvm. I vårt fall är det 46 kvm som vi tänker att det är rimligt att kaminen kan värma upp, så vi borde i sådana fall leta efter kamin på en effekt runt 5 kW. Här behöver vi dock prata med en specialist eftersom hela huskroppen är ca 90 kvm invändigt, men vi har svårt att se att kaminen kan värme upp hela givet utformningen.

• Värmelagring (t.ex. täljsten eller sandsten): Om man inte eldar ofta kan det vara värt att ha någon typ av värmelagring, som t.ex. täljsten, som lagrar värmen. Eftersom täljstenen (eller annat värmelagrande material) har en högre termisk massa kommer det ta längre tid för den att bli varm, men kan avge värme länge (4-12 timmar sa internet). Det ger en jämnare värme tillförsel för dem som inte eldar varje dag.
  

  Kamin med täljsten från Contura

• Ventilation utifrån: Även om vi inte behandlar ventilation uttömmande i detta inlägg vill jag ändå nämna att vi förmodligen vill att kaminen tillåter att hämta ventilatornsluften utifrån (dvs. tilluft), vilket tydligen inte alla gör. Detta för att vi inte vill ta redan uppvärmd luft inifrån till elden, utan ta utomhus luft som är mer effektivt och dessutom påverkar vårt ventilationssystem och syremängden inomhus mindre.

• Verkningsgrad:  Det är förhållandet mellan den energi kaminen avger och den energi som tillförs i form av ved. Moderna, bra braskaminer har idag en verkningsgrad på cirka 80 procent.

• Se gärna hur kaminen brinner innan du handlar:  En modern och bra braskamin ska brinna med rent glas fritt från sot.

• Välkänt märke: Slutligen verkar internet också råda oss att välja en kamin från ett välkänt märke. Det ökar säkerheten i garantin och möjligheten att få tag på reservdelar längre fram. Om man köper kaminer online kan det dessutom vara så att det inte följer svensk standard, vilket kan skapa problem.

Generellt sätt kan man säga att det är viktigt att tänka på förutsättningarna och placeringen av kaminen, men också hur man tänker sig att använda den. I vårt fall ser vi det som en mysig stämningshöjare och kan snabba på uppvärmningen efter underhållsvärme, men ser inte att vi kommer att ha ett frekvent användande och gör våra val därefter. Återkommer med var det landar!