Kulör på plåttak 2.0 – nu med riktiga prover

Vi lyckades få ihop testbitar både på panel och plåt under helgen. Väldigt bra! Nyanserna är ju helt klart något annat i verklighet. Panelen som vi håller hemlig lite till är relativt mörk, men kommer ljusna med tid och bli lite mer träig i sin karaktär. Plåten blir ju ljusare också (det får bli ett par foton i dagsljus också)

De tre alternativen vi nu väger mot varandra ser vi nedan. Nu kommer plåtproverna från Plannja, ska se vad Lindab har att erbjuda så klart.

fasad_prov_2

Fasad- och plåtprover vi nu väger mot varandra 

Från vänster:

  1. Grå PL 30
  2. Mörk Silvermetall PL 15
  3. Mörkgrå PL 20

Den gråa går ju absolut bort, den blir för beige mot den gråa fasaden. Vi står och väger mellan 2 och 3. Svårigheten ligger ju i att fasaden kommer bli ljusare. Det liknar väl då alltså en kombination av hus 2 och 3 i vårt tidigare inlägg (här), som många av er också har tyckt verkar bli bäst.

 

Kulör på plåttaket

Plåttaket är ju ett långt senare problem, men det har ju ett beroende till fönster så att färgen antingen blir samma, eller åtminstone matchande. Eftersom vi vill ”stänga huset” så snabbt som möjligt när vi väl börjar bygga så måste ju fönsterleveransen göras tidigt… Därmed blir kulören på plåttaket viktigt redan nu.

Vi har ju tänkt ha en grå ton på panelen (vi har nog valt, men behöver göra lite prisberäkningar och återkommer), och likaså ett tak som går i grått. Som vanligt är ju Pinterest suveränt, och vi bjuder gärna in våra läsare till att tycka till på våra fyra alternativ: 1) Svart, 2) Mörkgrått, 3) Grått 4) Ljusgrått. Så klart också värt att notera hur de olika alternativen valt att kombinera färg på tak och fönster.

plattak_svart

Alternativ 1: Svart plåttak och samma på fönster (bild från ruraldesign.co.uk).

plattak_morkgratt

Alternativ 2: Plåttak mörkgrått, med mindre passande vita fönsterkarmar.

plattak_gratt

Alternativ 3: Grått tak, lite otydligt med färgen på fönster men ska vara ljust trä. (bild från Arvesund)

Plåttak_ljusgrått_2.jpg

Alternativ 4: Ljusgrått tak och vad som verkar vara också samma på fönster (bild från mynewsdesk)

Vi lutar nog åt något liknande alternativ 3, men utan träfärgen på fönster. Troligen också med något bredare mellan falsarna. Vad säger ni?

Inspiration till fasadbelysning

Ännu en av de där sakerna som inte har högsta prioritet, men känns väldigt rolig är fasadbelysningen. Vi har specificerat antalet vi har tänkt oss på den preliminära elritningen som finns här.

Vi vill ha något ganska diskret, och som ger ett bra ljus så klart och har främst kollat på enklare väggmoduler. Det finns massor av alternativ och tänkte visa ett par härliga alternativ vi hittat medan vi Pinterestat. Ett tips om man är inne på belysning är att kolla in Villa Ekhöjdens blogg – väldigt omfattande och inspirerande.

Fasadbelysning_5.jpg

Villa Ekhöjden har lyckats fint med sin fasadbelysning – smälter in bra och ger ett varmt ljus

 

Tre typer av armatur vi har kikat på är

  1. En mindre lampa som ger ljus uppåt och neråt. Diskret och kommer smälta in fint mot den gråa väggen. Osäkerheten här är ju så klart färgval så det inte blir konstigt med fler gråa toner…
  2. Lite modernare tappning. Vi tänker att en långsmal lampa skulle kunna göra sig bra mot våra relativt höga vägar
  3. Att helt bygga in belysningen som samma material som fasaden (så klart inte i sten). Lite av ett projekt i sig, men skulle kunna bli bra?
fasadbelysning_1

 

fasadbelysning_2

Alternativ 2 – Lite modernare tappning (dessvärre ganska långa), men bra inspiration. Bild från Lumens.com

fasadbelysning_3

Alternativ 3 – armatur i samma material som fasaden

Det får bli en runda i helgen och kolla vad som finns, blir säkert annorlunda när man ser dem på plats.

Kök från Kvik?

Vi har börjat fundera på vårt kök eftersom det är en viktig del av huset som säkert kan kräva några rundor. Vi har ett kök från Kvik i vår lägenhet idag (som tidigare ägare satt in) och vi gillar att Kvik har en något högre bänk, Kvik XL, som då har 15% mer förvaring också. Därför kändes det naturligt att rita upp köket hos Kvik som ett alternativ.

Deras ritprogram som de tydligen håller på att uppdatera ger tyvärr inte så fina bilder i dagsläget, så jag hoppar nog att lägga upp de bilderna till vi kan få något bättre. Nedan är i alla fall ritningen av vårt kök i planlösningen.

Planlosning kok

Planlösingen i vårt kök

Bredvid kylen och frysen (som ska var integrerade) tänker vi att vi ska ha en vinkyl under bänk, en lyx som vi tyvärr inte har plats för i lägenheten. Utöver vinkylen tänker vi oss:

  • Överskåp endast på sidan där kyl/frys är, sidan med fönster ska vara utan
  • Inbyggd fläkt i överskåpet över spisen
  • Väljer mellan 4 överskåp och en hylla eller endast tre överskåp centrerade över spisen för en lite luftigare känsla
  • Stänkskydd i samma material som bänkskivan, som går upp ~20 cm från bänkskivan

Valen vi lutar ut just nu från Kvik är en vit lucka som heter Tinta, och bänkskiva/stänkskydd tänker vi oss laminatskivan Mika Light. Vi hade inte tänk oss laminat först, men vad mycket snyggare laminatskivorna blivit senaste åren! Och till det priset så kan vi känna in köket lite innan vi investerar i en bänkskiva i ett dyrare material. Sedan velar vi lite med att ha en annan färg en vitt, men just nu tänker vi mer tidlöst.

Tinta Kvik

Tinta, lucka från Kvik

Laminatskiva Mika Light Kvik

Mika Light, laminatbänkskiva från Kvik

Återkommer när vi har en tydligare bild!

 

 

 

 

Godkänt bygglov!!

Nu har beskedet kommit från kommunen att vi har fått vårt bygglov beviljat! Jätteskönt. Vi är jätteglada över att vi ”tog oss besväret” med att göra en grannförfrågan för att lägga en liten del av komplementshuset på prickmark. När man ställer de veckorna som det tog extra mot alla veckor vi kommer att spendera därute känns det som ett självklart val.

Bygglov och kallelse till tekniskt samråd

Godkänt bygglov inklusive kallelse till tekniskt samråd

Priset för vårt bygglov var 26 588 kr, varav 2 200 kr var priset för grannförfrågan. Priset för bygglov beror på många faktorer: vilken kommun man bygger i, hur stort hus man ska bygga, om man gör ändringar, om man behöver göra grannförfrågan osv. Kostnaden för grannförfrågan beror på hur många grannar som ska tillfrågas, och vi hade <5 så vi hamnade in den billigaste kategorin. Det var billigare än vad vi räknat med, men det beror nog på att de referenspunkter vi haft har varit för större hus.

Det där med väggtjocklek alltså…

Vi la ju ganska mycket tid på att försöka bestämma väggtjocklek, men har sen dess haft lite av en oroskänsla att vi ska bygga för litet. Nu har vi återigen funderat och bestämt oss för att öka väggtjocklek något.

De två aspekterna man måste förstå är ju 1) bärigheten i konstruktionen, att stommen inte är för svag och 2) att man får tillräckligt med isolering.

Vi har pratat med diverse byggare, villaägarnas rådgivning och läst massor. När det gäller #1 så verkar det grönt ljust med vår tidigare stomme på 120 mm (eventuellt även 90 mm!) då vi har ett enplans hus och ett plåttak som anses vara en lätt konstruktion. Det är alltså #2 som är den kluriga. Nu är vi långt från specialister, men har försökt väcka den gamla termodynamiken till liv igen. Det vi har försökt förstå är hur det så kallade ”u-värdet” förändras av mer isolering. Det hela resulterar i en energiberäkning som beror på inomhustemperatur och genomsnittlig utomhustemperatur. För vår del, kommer vi ju ha huset på underhållsvärme under året så att faktiskt fundera över hur det kommer se ut över året får påverkan. Till vår hjälp hittade vi ett mycket pedagogiskt program på Rockwools hemsida. Här kan man modellera olika väggkonstruktioner och få fram påverkan på u-värdet.

Hur beräknar man u värdet? U värdet vägg

Rockwools program för att beräkna u-värde och energiberäkning (bild från från Rockwool)

Vår vägg kommer nu byggas upp enligt nedan sett inifrån:

  • Microlit
  • Gipsskiva (12 mm)
  • OSB (10 mm)
  • Horisontell regel 45 mm med isolering
  • Ångspärr
  • Stående regel, 145 mm med isolering
  • Vindskydd
  • Luftspalt & horisontell spikläkt
  • Stående panel

Att isolera ytterligare med isolering, exempelvis 45 mm utvändigt som vi funderat kring hade relativt liten effekt (0,03 påverkan på u-värdet, < 500 kr per år i uppvärmning) och ger oss mindre boyta. Istället tog vi en diskussion med den tilltänkta byggfirman kring att bygga in en kraftigare stomme i originalpriset och ha bra med isolering i tak, golvkonstruktion och bättre fönster. Nu äntligen känner vi oss komfortabla och redo att gå vidare. Nu ska vi ta offerten till kontrakt!

 

Kolla upp ditt byggföretag och skaffa livrem

Nu är vi mitt uppe i att jämföra offerter för byggnationen. Spännande, och inte helt fritt från viss oro. Det finns ju massor av skräckhistorier med byggföretag som går i konkurs mitt under bygget och folk som blir lurade på pengar. Bästa sättet att skydda sig emot det här är ju så klart att göra lite efterforskning för att se att bolaget verkar solitt, se till att man har en bra betalplan (sk lyftplan), och ett färdigställandeskydd.

Finansiell research på byggföretaget är ju helt gratis (eller kostar en ytterst liten slant för att få årsredovisningar och liknande). Vi hade ett fall innan den här tomten där man enbart kunde köpa ett nyckelfärdigt hus för vad som verkade vara ett väldigt attraktivt pris. Det visade ju sig som ofta att när något ser ut att vara för bra för att vara sant, så är det just så. Vi bad så klart att få tillgång till entreprenadens namn och tog fram den finansiella information som finns i vårt öppna land. Det visade sig då att bolaget omsatte ca 1 miljon kr om året (alltså signifikant mycket lägre än vad ett hus kostar), moderbolaget hade negativt resultat år efter år och negativt eget kapital och var dessutom kopplat till ett annat dotterbolag som just satts i konkurs. Helt enkelt för mycket rök för att vi skulle känna oss trygga. Det ska tilläggas att huset såldes av en renommerad mäklare. Så vi rekommenderar att kolla att byggbolaget har:

  • stabila intäkter och över tid också tjänar pengar
  • inte kopplat till en komplex företagsstruktur med moderbolag, dotterbolag etc som framförallt inte har konkurshistorik
  • bra kreditvärdighet
  • bra referensobjekt att prata med

Lyftplan är ett sätt att reglera betalning allt eftersom huset färdigställs (bör ej vara i förskott), och kopplas allt som oftast till ett platsbesök med KA och eventuellt kommun. Man har typiskt ett antal lyft för stommar, hus med fönster etc (vi återkommer med mer detaljer längre fram). Fördelen här är att man alltså bara betalar för vad som levererats och därmed inte riskerar att pengar blir låsta i ett konkursbo.

Färdigställandeskydd är ett skydd ifall hantverkaren/byggfirman går i konkurs och gör att arbetet kan fortgå. Det är lagstadgat att ha ett färdigställandeskydd vid större renoveringar, tillbyggnationer eller nybyggnationer, exakt när är bäst att diskutera med kommunen. För fritidshus kan man få ärendet prövat och därmed inte behöva teckna det, men kräver en baktung betalplab. Det är byggherrens (alltså vi) ansvar att se till att det finns ett färdigställandeskydd, men oftast tecknas det av byggfirman. Priset för kalaset är inte helt transparent, men försäkringsvärdet är 10% av entreprenadsumman och vanligen kring 2-3% av den summan är premien. Skyddet är alltså inte att hela huset färdigställs utan bara det man ”gått miste om”.

 

 

Bryggan gör framsteg!

I helgen har vi varit och kollat på brygg-bygget. Vi har anlitat Reuterskiölds snickeri till att bygga vår brygga. Den blir 7,5 m lång, 2 m bred och står på en stenkista om 6 meter. Finns mycket fina inspirationsbilder på deras hemsida hemsida och våra tidigare inlägg om bryggan finns här och här.

Stenkista, laxstjärtar

Färdig stenkista med laxstjärtar (ej vår) som väntar på sjösättning

 

Först och främst, vilket otroligt fint snickeri det är med stenkistor. Kommer bli väldigt mycket finare än vi först trodde (även om det mesta ligger under vattnet förstås).  En pjäs på ett par ton (även utan sten) helt byggd i massivt trä av fjällfuru. De specialköper långsågat timmer (mer eller mindre hela träd) från ett sågverk i Norrland där årsringarna är extremt täta pga långsam tillväxt. Timret låses fast i varandra i så kallade laxstjärtsågningar för stabilitet och med träkil fast i invändiga pålar (metall riskerar att skära genom virket vid rörelser, lite som en såg).

Vår stenkista har ett par varv kvar och ska sedan sågas till i hörnen så den blir lika fin som ovan. Den är ju också skapt efter profilen på bottnen efter uppmätningen. Sjösättning sker när det är riskfritt för isen. Sen fästs det bärlinor (7,5+ m) som fästs i berg med bladdubb innan däcket kan läggas på och något trappsteg kan byggas. Fler bilder kommer så klart när det blir dags.

Inspiration till utebelysning

Ja, utomhusbelysning är på inget sätt högsta prioritet – men ibland måste man ju få göra saker bara för intressets skull och inte bara måsten. Härligt att då drömma sig bort till ett färdigt Skärgårdshus… Det enda viktiga kortsiktiga är ju att få med eventuell fasadbelysning och eluttag på elritningen. När vi väl bygger sen ska det ju också fördras elrör så det blir smidigare med ljussättningen. Nu har vi dessutom läst Belysningsboken av Tornjörn Eliasson. Den ger en del inspiration, och en del praktiska tips vad man ska tänka på när det gäller varmt eller kallt ljus, höjd på ljussättning etc.

Tre områden med inspiration har vuxit fram som favoriter (utöver de vanliga som fasad, terrass, ingång)

Belysning av träd gör att man kan leda blicken från något mörkt till något spännande och ge ett härligt djup i tomten. Rekommendationen här verkar vara att belysa både stam och krona, med olika färger. Snyggt eller hur?

belysing_trad_1_villa_ekhojden

Ljussättning av träd, bild från Villa Ekhöjden

Belysning av berg känns som ett måste på vår tomt. Vi har massor av klippor när man ska gå ner för den tänkta trappan mot vattnet. Här vill vi ju så klart ha ett inramade ljus när man tagit det sena kvällsdoppet. Kan bli otroligt fint!

belysning_berg_2_lighthouseab_se

Belysning av bergshällar blir ett måste, bild från LightHouse AB


ljussattning_timraron

Här har vi både träd och klippor att förgylla


belysning_berg_1_ljusboken

Härligt med trä som är figursågat mot berg, och extra härligt när man kan ljussätta det så här. Bild från ljusboken

Belysning i trappor hade vi inte tänkt så mycket på tidigare. Om allt går som det verkar så kommer vår terrass behöva ta upp höjdskillnad i ett par trappsteg. Det skapar ju både liv och härliga sittplatser, men för att våra gäster inte ska snubbla när de ska smyga in till gästhuset så kommer vi ju vilja ljussätta den på något sätt.

belysning_trappa_1_ljusinspiration_nu

Belsyning av trappa, bild från Ljusinspiration.nu

Vilken varmvattenberedare ska man ha? (Uppvärmning 5)

Vårt förra inlägg kring varmvattenberedare (VVB) och vad som är viktigt att tänka på finns här. Nu har vi börjat jämföra de olika alternativen, lite som vi gjorde för luftvärmepumpar.  I korthet letar vi efter en VVB som har: 100-150 (ev 200) liters grundkapacitet och en effektiv uppvärmning genom direktverkande el (med små värmeförluster). Positivt också om den är liten på bredd/djup/diameter och hellre högre eftersom vi ska bygga in den och har begränsat med kvm i badrummet. De huvudsakliga aspekterna vi därför valt att fokusera på när vi jämfört de olika leverantörerna är:

  • Grundkapacitet, alltså tankens volym
  • Mängden 40 grader C vatten man får ut (man blandar ju upp varmvattnet med kallvatten)
  • Uppvärmningstid för att återställa en varm tank
  • Energiklassificering (max är B så länge man har direktverkande el)
  • Storlek

Som vanligt saknar man ju en industristandard, och för VVB finns det förvånansvärt få tester som jämför de olika modellerna, då får man skapa sitt eget! Sagt och gjort.

Vilken varmvattenberedare är bäst? Vilken VVB ska man välja? Bäst i test

Jämförelse av tre stora leverantörer av VVB i tre segment: ~100, ~150 och ~200 liter. Data insamlad från leverantörernas hemsidor (vi reserverar oss för eventuella läsfel).

Det är inte helt rättvist att börja jämföra mellan segmenten, eftersom en stor tank också får högre kapacitet av 40 grader vatten. De stora slutsatserna är:

  • Energiklasserna är inte så rolig läsning, alla har C utom CTC Safir 90 som har D
  • Uppvärmningstiden är egentligen inte så differentierande inom ett segment. Skiljer som mest en halvtimme (och får mindre betydelse för en stor tank som inte tar slut på varmvatten lika ofta)
  • Bredden är också relativt lik om man kollar inom ett segment. Så att differentiera sig som en liten VVB är faktiskt inte så himla relevant

Det är inte helt enkelt att läsa ut vilken av VVB som faktiskt är bäst ur tabellen, som tur väl är råkar vi ju vara lätt arbetsskadade och ha en viss förkärlek för analyser. Ett mått som vi själva definierade var kapacitetsmultipeln, alltså hur många gånger grundkapaciteten får man ut vatten med 40 grader. Enklast kanske som ett exempel, om en VVB har grundkapacitet på 100 l, men ger 200 l 40 graders vatten så är multipeln 200/100 = 2. Vi tyckte det var ett smartare mått att se på den relativa förbättringen än den absoluta siffran när man ska välja.

vvb-output_jamforelse

Försök att förenkla VVB jämförelsen

Så på Y-axeln har vi ”kapacitetsmultipeln” och på X-axeln har vi tid för uppvärmning. Storleken på cirkeln är VVBs grundkapacitet och färgen representerar de olika leverantörerna. Bäst hade varit att ligga högst uppe i vänstra hörnet med en stor cirkel. Ett par slutsatser blir ju i alla fall tydligare:

  • Det självklara, att tar längre tid att värma upp en stor tank än en liten
  • Det mindre självklara, det verkar som det finns något systematiskt kring leverantörernas prestanda där CTC presterar bättre än Nibe, som presterar bättre än Metro på multipeln. Inte lika tydligt kring uppvärmningstid, men visst mönster finns även här

Om man kopplar samman det här med Energimyndighetens test som vi skrev om i förra inlägget, så känns CTC Safir 200 som ett ganska intressant alternativ faktiskt. Den fick nämligen bäst i test med minst energiförluster.

ctc-safir_200

CTC Safir 200 l, bäst i test. Bild från CTC

Något oroväckande dock att energimyndigheten fick ut 330 liter 40 graders vatten, medan produktbladet skriver 445 liter… Värt att kolla upp, innan vi bestämmer oss. 200 liter kanske också är i absolut största laget (men kommer behövas om vi håller kvar vid badkaret).