Passar på att önska alla våra läsare ett gott slut på 2016 och ett gott nytt år!
Vi ser fram emot ett spännande, lärorikt och intensivt 2017 med att färdigställa vårt Skärgårdshus. Just nu sitter vi och jobbar igenom elritningarna och blickat ut över vingårdarna i Sydafrika.
Ni får gärna gå in och rösta på oss på Bygga Hus, ses på andra sidan – nu tar vi nog ledigt resten av året.
Tidigare inlägg kring den övergripande planen finns att läsa på: Uppdaterad checklista och Övergripande plan 1.0
Vår checklista är ju under ständig utveckling, och allt eftersom vi sätter oss in i nya ämnen dyker nya frågor upp. Nu senast var det när vi satt med elritningen, att vi också var tvungna att tänka igenom belysningen -självklart, vi vet!
Uppdaterad checklista för bygget, nu bland annat med tydligare delar kring belysning
Den andra delen vi har lagt lite tid med är att skapa en tidsplan baserad på checklistan. Det kvarstår en del detaljer, men mycket har börjat komma på plats. I stort tänker vi att projektet från start till mål tar lite över ett år. Vi började detaljarbetet med att köpa just den här tomten i augusti/september 2016 och ungefär samma tid nästa år vill vi kunna flytta in. Sen kommer det naturligtvis kvarstå en massa jobb (attefallshus, friggebod/bastu, tomt etc.). Som i alla byggen, lär det väl bli en och annan försening och budget överträdelse (budgeten publiceras inom kort). Vi har delat upp planen i 4 stora delar enligt nedan:
Översiktsplan med 4 faser
Vi har också länkat checklistan med den övergripande planen enligt nedan och jobbar på att göra en väldigt detaljerad veckoplan. Den är inte riktigt klar än, men också säkert på en för detaljerad nivå för bloggen i detta nu.
Mer detaljerad plan med aktiviteter från checklistan
Detaljplan in the making
Viktigast är ju att försöka förstå beroendet mellan alla aktiviteter så de görs i rätt ordning och blir klara i tid. Mycket av det initiala arbetet bygger på husritningen. Den ligger ju till grund för hela bygglovet, men också för elritning och konstruktionshandlingen så att stommar kan börja byggas. När vi nu lämnat in bygglovet och väntar på respons från grannförfrågan (10 januari) kretsar mycket av arbetet i att få en effektiv byggstart. För att komma vidare med just elritningen och konstruktionshandlingen är det ju dock ett par stora frågetecken kring uppvärmning, ventilation, belysning etc som måste rätas ut. Så de kommande veckorna kommer mycket kretsa kring att besluta om belysning, fönster, braskamin, validera uppvärmnings- och ventilationsbesluten samt revidera väggtjockleken där vi har fått oss mer tankeställare. Många av de här besluten måste ju också byggas in i offerten, men vi kommer ju framåt!
Beroende av aktiviteter för att komma framåt med konstruktionshandling och elritning
Att god ventilation är ett måste för både hus och personer vet väl alla. Framförallt viktigt för att undvika fuktskador och mögel. Det finns också krav från boverket att nå 0,5 luftomästtningar per timme. Principen är superenkel, byt ut gammal förorenad luft mot ny och ren. Trixet är hur man ska göra det. I stort skiljer man ju på ventilation med självdrag och mekanisk ventilation. Självdrag innebär att luft letar sig in i otätheter och gammal luft går ut via ex en skorsten. Härlig princip, men behöver oftast kompletteras med någon form av fläkt. Mekaniska system innebär att man själv kan styra luftflödena och eventuellt också återvinna värmen i frånluften som båda har en positiv effekt på driftskostnaderna (inklusive uppvärmning). Man skiljer på olika typer av mekanisk ventilation:
Enkelt frånluftssystem, bild från EnergiCentrum
FTX system där tilluften förvärms med frånluften, bild från Alltomventilation
I fritidshus har man vanligen självdrag med extra fläkt i badrum, kök och eventuellt i större rum. Det lämpar sig också för hus som har en luft/luft värmepump som också skapar cirkulation i systemet. Det finns massor av olika fläktar för badrum, PAX, Fresh intellivent osv. Viktigt att ha i åtanke är också vilken typ av köksfläkt man väljer, då den agerar som en mekanisk frånluftsfläkt i köket. Totalt sätt är detta är en relativt billig investering (badrumsfläktarna kostar upp till ett par tusenlappar). Nackdelen är att luften ej renas nämnvärt (bortsett från filter i ventiler) och att den kalla luften som släpps in också blir väldigt kall på vintern och kräver därför högre uppvärmningskostnader. En annan viktig aspekt är att eldstaden måste ha tilluft utifrån och alltså ej ta luften från huset.
För vår del lutar vi åt ett självdragssystem med extra fläktar. Den enkla anledningen att det känns onödigt att installera ett större system för ett fritidshus som främst utnyttjas på våren och sommaren (även om vi kommer vara där vintertid). Layouten med en bra köksfläkt och en PAX/Freshfläkt i badrummet känns tillräcklig. Så klart en nackdel med högre värmekostnader, men vi tänker att en effektiv värmepump kommer göra sitt. Vi får höra med ett par som kan området bättre än oss, men nu vet ni vart vi är på väg. Så klart måste vi göra lite efterforskning kring val av leverantör och så vi får en fläkt som är både effektiv och praktiskt med alla de rätta fuktsensorerna och fjärrstyrning etc.
Vår altan kommer ligga mot ett ganska brant stup så vi behöver absolut någon form av räcke, eftersom det också är där den mesta av utsikten är så vill vi naturligtvis ha något i glas.
Branten ner mot vattnet, först uppifrån sedan nedifrån. Alldeles för högt för att inte ha ett rejält räcke, framförallt när man har en liten.
Glasräcken kommer i diverse skepnader, med eller utan stolpar och med eller utan överliggare (och stolpar och överliggare i alla diverse material). Mycket är ju tycke och smak, men enda stora hänsynstagandet är om man vill kunna luta sig mot räcket bör man välja något med överliggare. Just nu tänker vi att det inte känns så spontant att luta sig mot just ett glasräcke oavsett. Vi har istället spårat in oss på två alternativ:
Två versioner av glasräcke utan stolpar och överliggare. Bild 1 med skena i underkant, bild från Glaskomfort. Bild 2 fäst på utsidan, bild från FixPoint
Glasräcke med stolpar men utan överliggare, bilder från Glasnet
Vi har inte riktigt bestämt oss men börjat ta in ett par offerter. Kanske är det här ett område där man kan för en gång skull välja det billigare alternativet? Vad tycker ni?
Nu har vi efter lite feedback från er uppdaterat vår checklista för husbygget.Lagt till ett par delar under markarbete och adderat en ny kategori, nämligen teknik!
Uppdaterad checklista
Det finns ju massor av smarta tekniklösningar som för relativt liten penning kan addera mycket livskvalitet och faktiskt spara pengar. Det bästa av allt är ju att allt ”enkelt” kan kopplas till mobilen eller läsplattan.
På temat uppvärmning som vi jobbat en del med nyligen så finns det många smarta funktioner som förenklar vardagen. Vi kommer ju absolut att dra ner på temperaturen och ha bara underhållsvärme när vi inte är på plats. Många nya värmepumpar erbjuder underhållsvärmesfunktionen idag , och en del kan fjärrstyras (ex Daikin Siesta och Panasonic HZ9)när man är på väg ut – om inte annat kan man köpa till en smart remote funktion separat. I tillägg kan man köpa smarta fukt och temperatur sensorer och koppla till samma gränssnitt. Om temperaturen faller under angivna gränser i ett rum där värmepumpen inte står kan man få värmepumpen att slås på.
Nyckelfria lås är ju ingen nyhet och man kan nu styra låsen antingen via magnetbricka, via koder eller mobilen. Det gör att man enkelt kan kolla om dörren är låst. För ett fritidshus är det en ganska bra sak, exempelvis om gäster tar en tidigare båt ut eller om man ska ha någon hantverkare som man inte vill åka ut och släppa in (eller hyra ut via Airbnb). Man behöver vara lite försiktig med vilket lås man väljer så det är godkänt av försäkringsbolaget som varit lite bakåtsträviga i det här fallet. Det pågår också en diskussion kring säkerheten rent generellt av de här låsen och styrkan på krypteringen.
Fjärrstyrd belysning finns nu både för inomhus och utomhus bruk. Det kanske är svårare att argumentera för den specifika nyttan… annat än att det är ganska kul att kunna variera belysningen lite som en dimmer om man ska lysa upp vägen ner till en bastu, badbrygga eller upp till ingången. Det finns i stort två olika kategorier här: 1) de som kräver särskilda uttag (ex Telldus och D-Link) och 2) de som kan styra lamporna direkt (Philps Hue) som då också kan byta färg (…om man tycker det är kul)
Det som verkar svårast med smarta hem är att få allt till samma gränssnitt så man slipper styra via massa parallella system. Det finns ett par försök kring det här, och framförallt de som bygger på Z-wave standarden (ex Fibaros). Här tänker vi nog skynda långsamt, och kan verkligen tänka mig styra värme via en app och ljuset via en annan.
Mycket av ovan går att styra via 3G/4G nätet, men också via wifi. Nu har vi ju turen att fiber har dragits till ön och beräknas installeras till nästa sommar. Kommer ju väl till nytta också när vi tänker kunna rymma vardagen och jobba ”hemifrån” på ön. För bygget, så ska vi naturligtvis se till att vi fördrar alla nödvändiga kablar!
Läs mer om uppvärmning i vårt inlägg om uppvärmning i fritidshus (del 1) och vilken värmepump som är bäst
Vi fortsätter på värmepumpsefterforskningen och funderar på placeringen av den invändiga enheten och om det kanske är värt att fundera på en delad version, alltså en med en utvändig enhet men två invändiga. Det har man ju framförallt för att se till att alla rum har tillräckligt med flöde. Det finns massor att läsa kring hur man ska tänka, och naturligtvis måste vi rådgöra med installatören. Det är uppenbart att pumpen gör sig bäst i en öppen planlösning, för att luften ska kunna sprida sig över hela huset.
När det gäller placering så måste man ju tänka på att luften enkelt ska kunna komma in i rum med öppna dörrar och naturligt sprida sig i färdriktningen.
Placering av värmepump. Alternativ 1 är bra placerad medan alternativ 2 inte når alla rum effektivt. Bild från Panasonic HZ9 produktblad
Vi hade först tänk placera pumpen på långsidan i vardagsrummet då det rummet är störts och där vi kommer vara mycket. Men, funderar man lite till så är det frågan om det är bäst? Där har vi ju en braskamin som kommer värma samt det blir svårt att luften ska sprida sig ut i hallen och sovrumsdelen. I tillägg kommer den utvändiga delen stå precis där man går mot huvudentrén .Kortsidan vid köket skulle vara ett alternativ, men kommer vara estetiskt ganska tråkigt. Alternativet vi nu överväger är istället i den lilla hallen i sovrumsdelen där garderoberna står (som då får konverteras till någon byrå eller liknande).
Placering av värmepump i hallen ger bättre luftflöde in i sovrummen
Nu är sovrummet det som kommer ha sämst uppvärmning tillsammans med toaletten. Toaletten kommer ha golvvärme och ett fönster för vädring så där är vi inte så oroliga. Sovrummet däremot… Det finns då två alternativa lösningar. Antingen kopplar vi in ett element (direktverkande el) eller så installerar vi en delad enhet (ex. Daikin Siesta M2). De invändiga enheterna kan sitta ca 8 m ifrån varandra och då skulle man kunna ha en enhet i sovrummet. Nackdelen är ju då ljudnivån så klart i sovrummet. Den utvändiga pumpen kommer vara relativt gömd! Nu börjar vi bli redo att ta en diskussion med återförsäljarna.
Placering av delad värmepump med två invändiga enheter
Läs mer om uppvärmning i vårt inlägg om uppvärmning i fritidshus (del 1)
Det finns som sagt massor av olika värmepumpar, men hur vet man vilken som egentligen är bäst och vilken ska man välja? Hur ska man ställa de olika tekniska parametrarna mot varandra? Ja, nu har vi läst vidare kring värmepumpar och utifrån diverse tester så verkar 2 bra alternativ vara Panasonic och Dalkin. Båda kommer i två olika modeller, en mindre och en större (val beror på hus storlek och utformning). Vi har försökt sammanfatta de huvudsakliga (och jämförbara parametrarna nedan)
Jämförelse av Panasonic HZ9 & HZ12 med Daikin Siesta C35 & C50. Data kommer från Polarpumpen och tillverkarnas hemsida (vi reserverar oss för eventuella fel)
Panasonic HZ9, bild från Polarpumpen
Dalkin Siesta C35, bild från Polarpumpen
Slutsatsen är:
Återstår att ta reda på:
Här tänkte vi sammanfatta några badrumstrender som vi ser nu, en del har hängt med ett tag, och andra nyare. Vi ska ju planera två badrum och ser gärna att de går i samma stil (vilket också minskar valen något också, skönt). Det är alltid litet en balansgång mellan hur mycket man vill haka på trender vs. hur tidlöst resultatet ska vara, och ännu mer så när det kommer till saker som är förenade med väldigt stora kostnader att ändra.
Naturmaterial i badrum har blivit populärt, och här kan är små detaljer göra mycket. Läderhandtag har varit populärt som inredningsdetalj till garderober och kök ett tag och nu verkar det ha flyttat in i badrummen med.
Badrum med naturmaterial från Ballingslöv
Cementinspirerande kakelplattor, gärna i stort kvadratiskt utförande, är något jag tycker dyker upp lite överallt nu. Bl.a. håller Davids bror och hans sambo på att göra om sitt badrum och där blir det samma stora cementinspirerade kakelplattor på både väggar och golv. Ser mycket lovande ut, och ska bli kul att se när det blir klart. Får se om det kan vara något för oss. Jag gillar stora kvadratiska plattor och att ha samma på väggar och golv, men har lutat lite mer mot stenkänsla och gärna i lite varma toner. Det kan också vara snyggt att ha badrummet helt i betong, men då får man vara försiktig med material och ytbehandling så att inte golv och väggar spricker eller suger åt sig fläckar (vilket jag sett ett par gånger).
Stora stenplattor med blank yta från Lhådlös
Marmor är ju väldigt klassiskt och har hängt med ett tag. Marmor är ju tyvärr inte så praktiskt material, men det finns många olika kakel som imiterar på ett bra sätt. Den franska stilen med carrara marmor och fasat kakel är ingenting som jag ser kommer göra sig så bra i det här huset, däremot finns det ju andra typer av marmor också. Bricmate har tagit fram en platta som är inspirerad av den svenska kolmårdsmarmorn som jag gärna skulle ha någonstans i huset. Antingen att det får bli i badrummen, men jag tror också att det skulle passa väldigt fint in i hallen.
Marmorinspirerat kakel, Swedish Green från Bricmate
Mönstrat kakel har varit populärt ett tag också, mycket med marockansk stil. Vi har ett mönstrat golv i vårt badrum i lägenheten som går i vitt och svart. Vi kommer nog inte att välja mönstrat igen, men inte för att vi inte är nöjda utan snarare för att det är ett mer naturnära badrum vi vill ha. Men ska man välja mönstrat finns det många varianter som är inspirerade av marockanskt kakel som är betydligt mer hållbara än ”riktigt”, om man inte har lust att hålla på att greja med ytbehandlingar vill säga.
All heder än så länge åt Österåker kommun. De har både ringt och följt upp med post att bygglovet hade kommit fram, och igår fick vi mer positiv respons. Vår ansökan ryms inom detaljplanen, bortsett från att vi vill bygga på prickmark. Det känns ju som ett bra första steg! Känns som att det var värt att lägga lite extra tid för att få alla delar på plats på ett bra sätt. Handläggaren menade att de egentligen kunde godkänna på stående fot om vi bara flyttade bak gästhuset.
Bygglovsansökan komplett, nu väntar grannförfrågan
Vi känner ändå att det är värt att dra igång en grannförfrågan. Huset kommer ligga plattare, kunna byggas lägre och kommer smälta in bättre i naturen. Det tar ju inte så vidare lång tid och kostnaden är ca 3 000 kr, vilket känns som en ganska liten kostnad för ett beslut man får leva med för väldigt lång tid! Nu har berörda grannar fram till 10:e januari att tycka till i grannförfrågan.
Här är i stort utsikten från gästhuset! Inte så tokigt.
Då ska vi börja navigera oss genom djungel av alla uppvärmningsalternativ. Det finns massor av tips och tricks kring att sänka uppvärmningskostnaderna (isolering, välja rätt glas etc) men de får vi återkomma till – nu handlar det om den primära källan till värme.
Vår kravbild är: Kunna vistas i huset året om, fjärrstyra värmen och kunna ställa in för underhållsvärme.
När man sonderar de olika alternativen så blir det snabbt tydligt att en värmepump är vad många stoppar in i fritidshus. De är relativt billiga att installera och betydligt mycket mer energieffektiva än direktverkande el (som många äldre fritidshus värms upp med). Värmepumpar kommer ju dock i många skepnader och former, i stort kan de hämta värme från berg, jord, luft. Vi kommer ju ha ett luftburet system (till skillnad från vattenburet) så många rekommenderar en Luftluftvärmepump (LLVP). Pumpen fungerar som ett kylskåp och tar värme från luften och avger till huset. Kruxet är att man bör ha en relativt öppen planlösning så värmen når alla rum, annars får man installera två (läs tre om man räknar med gästhuset).
Tyvärr, verkar många pumpar krångla och installatörer fuskar. Folksam och DI uppmärksammade fusket så sent som för ett år sedan. Det gäller helt klart att välja ett etablerat varumärke och en renommerad installatör. Pumpen kostar ca 10-15 000 kr och håller i 7-10 år. Då känns det spontant dumt att snåla.
För att utvärdera diverse värmepumpar kollar man på ett par parametrar:
Nu finns det ju som tur är en massa tester så man behöver ju inte göra all faktainsamling själv. Folksam gör årliga tester och har ett par rekommenderade / bra val, likaså danska energistyrelsen har bra översiktsinformation. Det är för tidigt att peka ut en specifik modell, men nu har vi en start.
Tyvärr är de ju inte alls särskilt snygga varken inifrån eller utifrån. Det får bli till att bygga in den i en låda eller liknande… We cross that bridge when we get there.
Värmepump utvändigt, bild från Vi Villa Ägare
Nästa reflektion är ju också att det är väldigt positivt med parallella värmesystem ifall något krånglar med värmepumpen. Vi kommer ju ha en braskamin som kommer snabba på uppvärmningen när man kommer ut på en helg. Sen kommer vi nog komplettera med ett par el radiatorer (element på direktverkande el) i exempelvis sovrummen och golvvärme i badrum och hallen för riktigt kalla dagar och som back-up.
Skärgårdshuset 